Smärta och skador

Behöver du hjälp med rätt typ av behandling och vägledning? Kontakta oss här

Vanliga smärttillstånd och förhållningssätt

Ryggskott/lumbago: Kallas det när man får plötsligt eller gradvis får ont i ländryggen. Det är inte heller ovanligt att man vaknar med ryggsmärta. Orsaken kan bero på olika saker men generellt kan man ändå säga att spända muskler kommer alltid att vara inblandade och orsaka en del av smärtan. Smärtan är ofta kopplad till vissa rörelser som t.ex böja sig framåt eller vrida sig åt något håll, man kan ofta hitta en smärtfri position. Musklerna är alltid påverkade vid ryggskott och om man drabbas av ryggskott ska man alltid försöka att röra sig så mycket som man kan, även om smärtan kan vara påtaglig.

Nacksmärta: Nacksmärta i samband med kontorsarbete kommer ofta från den statiska positionen med armarna och muskler som blir spända pga detta (läs mer under avsnittet ergonomi). Genom styrketräning av rätt typ av muskler kan man skapa en buffert så att man kan arbeta längre och orka mer innan man får ont.

Musarm: Musarm är egentligen inte en diagnos utan ett symtom som man kan drabbas av om man arbetar mycket framför dator. Besvären drabbar nacke, axlar, skuldra, handled,arm. Man kan arbeta förebyggande genom att variera sina arbetsuppgifter, använda alternativ istället för muspekaren, massage och stretching av berörda muskler, förändra ergonomi mm.

Fotledsinstabilitet: Fotledsinstabilitet uppstår vanligtvis efter en fotledsstukning. Då är risken stor att man skadar ett ledband som är viktig för fotens stabilitet.  Fotledsinstabilitet kan även uppstå hos individer som är mycket rörliga i sina leder. När man skadar ett ledband tappar man inte bara stabiliteten utan också och koordinationen och balansen i fotleden. Därför är det viktigt att utföra en adekvat rehabilitering för att minska riskerna för ny stukning.

Plantarfaschiit, Hälsmärta (kallas ofta hälsporre): Skadan vid plantarfaschiit uppkommer vid överbelastning av vävnadsfästet för plantarfascian. Plantarfascian är en stark vävnad som löper från hälbenet, fram under foten och fäster på basen av tåbenen. Detta bindvävsstråk hjälper till att behålla hålfotens båge och utsätts för stor kraft, särskilt i dess relativt smala fäste mot hälbenet, vid gående och löpning. Att bli frisk från plantarfaschiit brukar ta tid. Det är viktigt att jobba med rörlighet och stärka upp muskulaturen under foten. Det är även effektivt ha använda sig av inläggssulor som ger ett ordentligt städ vid hålfoten initialt.

Behöver du mer hjälp? Kontakta vår fotspecialist

Löparknä: Löparknä beror oftast på att det så kallade tractusbandet (senvävnad) blir  spänt. Det beror på överansträngning eller spänningar i stora sätesmuskeln samt en av höftböjarmusklerna då dessa tillsammans bildar tractusbandet. Då tractusbandet fäster in på utsidan av knät så kommer friktionen mellan knät och tractusbandet skapa en irritation och på sikt en inflammation. En av anledningarna till att sätets- och höftbörjarmuskeln blir överanstränga kan vara för snabb stegring i träningen eller problem med bål och bäckeninstabilitet.

Främre knäsmärta PFSS: Knäsmärta som kommer framtill vid knäskålen är ofta godartad och beror på bristande knästabilitet. Den viktigaste muskeln i knästabiliteten är M.vastus medialis (droppmuskeln) som sitter på insidan av knät.  Det är alltid bra att få sitt knä undersökt av en professionell yrkesutövare för att få en korrekt diagnos.

Har du smärta i dina knän? Kontakta vår knäspecialist

Tennisarmbåge: Är en överansträngningsskada på armbågens utsida. Det är senorna i underamens muskler som blir överansträngda och leder till smärta i vissa positioner och rörelser av handleden. Prognosen är god men kan utan rätt typ av behandling ta väldigt lång tid. De senaste utredningarna inom ämnet avråder från Kortison då det på lång sikt kan göra problemet värre. Rätt typ av träning, stetching, rörelseövningar och anpassad ortos kan vara effektivt.

Golfarmbåge: Är liknande problem som tennisarmbåge men smärtan sitter på armbågens insida.

Axel, impingement syndrom / inklämmningssyndrom: Detta innebär att någonting kommer i kläm. I det här fallet kan det röra sig om senorna till någon av musklerna runt skuldran (rotatorkuffen) eller en slemsäck under benet/taket ovan på axeln. Anledningen kan vara att benet (akromion) har en skarpare vinkel vilket gör att utrymmet krymper. En vanligare orsak till inklämmning är en felaktig stabilisering av musklerna runt skulderbladet vilket gör att utrymmet blir mindre och senorna (eller slemsäcken) kommer i kläm. Det typiska är att smärtan uppkommer när man höjer armen ovanför axelhöjd eller vrider axeln i olika positioner. Rörelser som att ta av sig tröjan eller BH:n brukar ofta vara smärtsamma. Det är viktig att få skadan utredd för att kunna ge rätt typ av behandling.

Har du ont i axeln? Kontakta vår specialist på axlar och armbågar här

Människokroppens uppbyggnad och anatomi:

Kroppens rörelser sker med hjälp av ett komplext system av muskler, skelett och nervstystemet. Det finns totalt ca 500 muskler och de utgör ca halva totala kroppsvikten hos en vuxen människa. Senorna sitter i vardera änden av en muskel och fäster in i skelettet och bildar muskelfästen. Muskelfästen och senor utsätts för stora krafter och därför har de en hög hållfasthet och stark förankring till skelettet. Lederna är det som förbinder ben mot ben och gör att vi kan utföra speciella rörelser som böjningar och vridningar i kroppen. Elektriska signaler kommer från nervsystemet och ger musklerna instruktioner om att spänna sig och slappna av för att kunna utföra rörelser och föra kroppen framåt.  När vi får problem och smärta i någon del av av kroppen så påverkar det hela rörelsesystemet. Detta kan på längre sikt orsaka fler problem och när man gått länge med ett smärttillstånd kan det vara svårt att avgöra vad som egentligen är den bakomliggande orsaken till problemet.

Smärta och varför vi har ont

Innan vi börjar prata om olika smärttillstånd så är det viktigt att vi förstår vad som menas med de olika typerna av smärta och varför vi egentligen får ont.

Smärta är något väldigt subjektiv och är egentligen ett samlingsnamn på olustiga upplevelser. Smärta är i grund och botten en livsviktig varningssignal som ger oss information på att något inte står rätt till i kroppen. Men med begreppet smärta så är det själva upplevelsen som räknas oavsett om det är en skada som är den bakomliggande orsaken eller inte.

I dagligt tal används ofta orden smärta, ont, ömhet och värk. Vissa nyansskillnader finns dock mellan dessa ord. Smärta är skarpare och intensivare, värk finns även i vila och är i regel mer molande. Ont är ett mer allmänt utryck och kan innefatta både smärta och värk. Ömhet är gerellt kopplat till beröring.

Något som är viktigt att komma ihåg är att smärtan alltid är individuell och subjektiv. Det vill säga att den som säger att han har smärta har alltid det. Däremot kan orsaken till smärtan variera. Hur man uttrycker smärta varierar oerhört och det är bevisat att utrycken kan vara olika beroende på vart man kommer ifrån rent geografiskt. Det är allmänt känt at t.ex norrlänningar jämfört med medelhavsbor uttrycker sig helt olika vid samma typ av stimuli beroende på olika erfarenhet, miljö och förväntningar från omgivningen.

Smärta förekommer ofta under läkningsförloppet av skadad eller sjuk vävnad för att skydda området så att det kan tillfriskna snabbare. Ett starkt psykologiskt engagemang till följd av smärta så som ångest, rädsla och fruktan för exempelvis framtida negativa följder kommer att öka lidandet ytterligare och förlänga läkningsprocessen. Detta kan leda till att smärtan kvarstår även om den ursprungliga skadan är helt läkt. Därför är det viktigt med aktiv smärtbehandling för att bryta smärta och smärtbeteende så fort som möjligt för att minska risken för utveckandet av kronisk smärta. Ett bra handläggande från vårdpersonalen kan ha motsatt effekt och rent av påskynda läkningsprocessen.

Smärtan kan beskrivas som akut eller långvarig. Med långvarig menas en smärta som varat längre än tre månader. Den akuta smärtan är sällan ett allvarligt terapeutiskt problem och svarar i regel bra på värktabletter och behandling. Den långvariga smärtan (icke malign) är ofta mer komplicerad och ibland svårbehandlad. I dag är smärta ett stort kliniskt problem, studier visar att så många som 50% av befolkningen i Sverige och Storbrittanien lider av långvarig smärta.

Smärtreceptorer:

Smärtreceptorer (nociceptorer) är de receptorer som signalerar smärta. Dessa regarar när det finns ett hot om att någonting kan komma till skada i kroppen. De kan reagera på tryck, kemiska förändringar i vävnaden (t.ex mjölksyra) samt höga och låga temperaturer. Smärtreceptorerna finns i nästan hela kroppen men är mer rikligt förekommande i t.ex trumhinna, tandpulpa, hornhinna, benhinna, bindväv, senor och hud, något som vi säkert alla har personliga erfarenheter av. Smärtreceptorerna saknas däremot  helt i ledbrosk, kompakt ben, ryggdiskarnas kärna och centrala nervsystemets nervvävnad.

När dessa receptorer aktiveras leds smärtan uppåt mot hjärnan i olika nervfibrer. Nervfibrerna leder informationen vidare med olika hastighet. Tryck och beröring leds uppåt till hjärnan betydligt snabbare hastighet än t.ex värme, så därför så känner du inte om köksplattan är varm eller kall när du lägger handen på den, utan det är först när du dragit undan handen som du faktiskt känner om den var varm eller kall. Ett annat exempel på detta är när du träffar tummen istället för spiken med hammaren, genom att snabbt sätta tummen till munnen och blåsa på den så kommer du att uppleva det som att smärtan avtar. Detta beror på att de känselreceptorer som aktiveras av att du blåser på tummen leds med högre hastighet än smärtreceptorerna och därmed kommer det att kännas som att smärtan minskar. Det finns också ett flertal system som bearbetar smärtsignalerna på väg upp till hjärnan och ryggmärgen. I ryggmärgen kan smärtan både förstärkas och minskas,  vid långvarig smärta så kommer känsligheten för smärta att öka. Detta innebär att smärtan kommer att upplevas som starkare än vad den egentligen borde vara .

Olika typer av smärta och dess orsak.

Muskelsmärta:

Smärta i muskler kan bero på olika saker. När man anväder sina muskler t.ex vid träning så bildas det slaggprodukter som sedan ska transporteras bort med hjälp av blodet. När det blir syrebrist i musklerna så kan inte blodet transportera bort alla slaggprodukter utan dessa blir kvar i muskeln och framkallar smärta. Syrebristen leder också till att muskelarbetet måste ske utan tillgång till syre vilket leder till att det bildas mjölksyra som i sin tur orsakar mer smärta.

Muskelbristning:

Vid en muskelskada som t.ex vid en muskelbristning så kommer det att läcka ut ämnen från vävnaden som i sig påverkar smärtreceptorerna och leder till smärta.

Inflammation:

Muskelsmärta kan också uppstå vid en inflammation i musklen. Det som är typiskt vid en inflammation är att det utatta området blir känsligare och sådant som normalt inte gör ont kommer att smärta. Andra tecken på en inflammation är: rodnad, värmeökning, svullnad och nedsatt funktion. Syftet med en inflammationen är egentligen något positivt, att läka den skadade vävnaden. Inflammationen kan behandlas med antiinflammatoriska läkemedel.

Träningsvärk:

En annan typ av muskelsmärta är det som händer efter att du har utfört ett anorlunda eller tyngre arbete än vad du är van vid. Detta tillstånd kallas för träningsvärk och kännetecknas av ömhet, stelhet, svaghet och smärta i muskulaturen. Det som är typiskt är att smärtan ökar vid aktiva rörelser. Tillståndet uppträder ofta 1-2 dygn efter att du utfört aktiviteten och kan vara upp till fem dygn. Man tror att träningsvärk beror på en liten skada i muskulaturen och en lokal inflammation i muskeln. Om man har träningsvärk ska man endast utföra lättare muskelarbete fram till att skadorna har läkt vilket tar ca en vecka. Om man upprepar samma arbete som tidigare utlöste träningsvärken kommer den att minska för var gång. Stretching före träningen har visat sig ha en smärtlindrande effekt, behandling med anti-inflammatoriska preparat har inte visat sig ha någon förebyggande effekt.

 

Muskelkramper:

Orsaken till muskelkramper är okänd. En orsak tros vara att du har syrebrist i muskeln samtidigt som du du använder muskeln och att detta i sin tur utlöser en reflex som sätter igång krampen.

Kronisk degenerativ process:

Detta är en process som ofta inleds med en inflammation som inte läker ut utan istället leder till nedbrytande och åldrande  av vävnaden. Denna kännetecknas inte av några inflammatoriska tecken och antiinflammatoriska läkemedel har dålig effekt och kan till och med förvärra förutsättningarna för läkning.

 

Nervsmärta (neurogen smärta) Ischias

Om inte smärtan utlöses av våra smärtreceptorer så kan den istället komma från nervsystemet och våra nerver. Diskbråck, dvs en skadad disk som trycker på nerven kan orsaka rotsmärta som t.ex ischias. Det kännetecknas av smärta i ryggen en utstrålande känsla på baksidan av benet och ner i foten eller i ljumsken beroende på vilken nerv som är inblandat. Diskbråcken läker oftast ut av sig själva men måste ibland opereras, om smärtan kvarstår i 6-12 veckor bör ytterligare  utredning göras. Det är vanligt med muskelspänningar i sätesmuskulaturen som kan ge liknande smärtor som påminner om ischiassmärta. Denna typ av smärta brukar kännetecknas av att utstrålningen inte går lika långt ner i benet.

Behandlingmetoder

Det finns en mängd olika tereapeuter som arbeter med smärta i rörelseapparaten (kroppen), t.ex sjukgymnast, naprapat, kiropraktor för att nämna några men här väljer vi att fokusera på deras behandlingsmetoder (som kan skilja sig en del mellan terapeuterna).

TENS (Transkutan elektrisk nervstimulering): Är elektriska impulser som skickas via plattor som sätts på huden. De elektriska impulserna gör så att smärtimpulserna som skickas från det skadade området kommer att hämmas.Högfrekvent TENS har god effekt vid nervskador och ledvärk medan lågfrekvent TENS har bättre effekt vid diffusa smärtor och nersatt känsel. Vid behandling rekomenderas till en början 30 minuters behandling 2-4ggr dagligen.

Akupunktur:

Akupunktur engagerar ett centra i hjärnan och en generellt smärthämmande effekt på kroniska/långvariga smärttilstånd samt har en bra effekt på smärta som kommer från muskler och leder. Smärta av okänd orsak har inte lika bra effekt av akupunktur. Akupunktur har även en antiinflammatorisk effekt och stimulerar läkningen.

Massage:

Massage när man knådar muskler medförs en aktivering av receptorer i hud och djup vävnad. Sannorlikt aktiverar man även en mängd nervtrådar inte bara från huden utan också i från musklerna vilket skulle kunna åstakomma en generell smärtlindring från hjärnan. Man kan även öka återflödet från våra vener vilket leder till minskad smärta.

Träning och muskelbelastning:

När man utför muskelarbete så ökar genomblödningen och styrkan succesivt. Med välavvägd belastning och repetitioner så kan träning upp till smärtgräns vara effektivt på seninflammationer och muskelsmärta. Om arbetet är statiskt och återhämtningsperioderna inte är tillräckligt långa så kan det istället orsaka mer besvär. Man har även sett en akupunkturliknande effekt av träning på så sätt att man kan aktivera smärthämmande effekter från hjärnan.

hålla sig i olika situationer och en bra utgångspukt är att rörelse upp till smärtgräns oftast är att rekommendera. För att vara helt säker på förhållningssätt vid olika skador bör man kontakta kunnig terapeut eller läkare på området.

Behöver du hjälp med rätt typ av behandling och vägledning? Kontakta oss här