Kost

Tanka rätt! Ät efter din ämnesomsättningstyp

Att vi skulle tanka vår bensindrivna bil med diesel är ganska otänkbart och dumt. Risken är då stor att motorn skulle krascha eller att bränslesystemet måste bytas. Men när det gäller att tanka sin egen kropp är det lätt hänt att tanka i fel bränsle, eller rätt bränsle men i fel tank. Alla människor är unika och har olika genuppsättningar som styr kroppens processer.  Därför påverkas vi också olika av maten vi äter. Vissa människor är mer känsliga för blodsockersvängningar än andra, det gör att de lätt går upp i vikt av så kallade snabba kolhydrater som pasta, vitt bröd och ris. Medan andra har en bättre blodsockerkontroll och mår bra av att äta en del kolhydrater och kanske är mer känsliga för fetmat. Därför finns det ingen diet som passar alla utan man måste själv komma fram till vad som passar bäst för en. Det som är optimal kost för en person, kan vara helt fel för en annan. För att göra det lättare väljer vi att dela upp kosten i tre olika ämnesomsättningsdieter som självklar ska finjusteras efter individen. Man kan vara en Proteintyp, kolhydratstyp eller en blandtyp. För att må så bra som möjligt, uppfylla sin potential och känna sig energifylld måste man lära sig och ge sin kropp rätt bränsle efter sin ämnesomsättningstyp. Annars ökar risken att kroppen till slut kraschar och istället för ett bränslesystem så måste ett organsystem kanske bytas ut.

Ämnesomsättningen är summan av de totala kemiska och biologiska reaktioner som är nödvändiga för att upprätthålla liv.

För utföra sina funktioner behövs energi. När kroppen är i balans och du äter efter din typ, så levererar kroppen optimal energi till alla dina celler, körtlar, och system i människokroppen, vilket är en förutsättning till en fungerande kropp och god hälsa.

Varje cell i kroppen är som en biokemisk fabrik byggd för att utföra specifika funktioner i kroppen. En stor del av den energin dina celler lever på kommer från kosten. Näringsämnena från kosten absorberas till blodomloppet när det passerat dina matsmältningsorgan. Näringsämnena transporteras sedan in i cellerna där den ger energi åt cellerna, som i sin tur kan utföra sin funktion.

Vi behöver alla många olika näringsämnen. Men människor har olika genetiska behov för olika mängd och olika sorters näringsämnen.

Varför ska man äta efter sin ämnesomsättningstyp?

  • förebygga och bota sjukdomar
  • stärka ditt immunsystem
  • återfå och behålla optimal vikt
  • Optimera din energi och mentala skärpa
  • Bli av med känslodippar och depressioner
  • Bli starkare och mera uthållig

Du är vad du äter

När man väljer vilken mat man ska äta bör du alltid tänka att det du stoppar i dig också bygger upp din kropp. Man bör i första hand välja ekologisk mat. Den odlas och tas fram utan användning av giftiga bekämpningsmedel eller kemiska gödningsmedel. Ekologisk mat är oerhört mycket bättre för din hälsa.

Anledningar till att äta ekologiskt:

  • Mindre gifter i gifter i maten: Studier visar att ekologiska grönsaker, frukt, vin och sädesslag innehåller färre rester av bekämpningsmedel och att ekologisk mjölk och kött innehåller färre rester av antibiotika än mat som inte är ekologisk.
  • Mer näring i visa ekologiska livsmedel jämförelsevis med oekologisk mat
  • Bättre för miljön

 

Tumregler för vad som är protein, fett och kolhydrater

Protein- och fettkällor = Ögon

Kommer vanligtvis från djurriket. Korna ger oss biffkött och mejeriprodukter. Grisar ger oss fläskkött. Fisk och skaldjur är utmärkta protein- och fettkällor, men även fågelarterna med både kött och ägg. Man kan förenklat säga att protein- och fettkällor har ögon med undantag för t.ex. avokado och olika typer av nötter.

Kolhydrater = Inga ögon

Kolhydratrik mat har inga ögon. Vanliga kolhydratskällor är potatis, pasta, bröd, ris, frukt, baljväxter och spannmål.

 

 

Proteintyp

Proteintyper gillar att äta och har god aptit både till frukost, lunch och middag. De har ett stort saltbegär och gillar ”tunga” måltider med kött och feta såser. Man får bättre sömnkvalité om man ätit något proteinrik på kvällen precis innan man ska sova, vilket gör att man inte får några stora blodsockerdippar på natten. Proteintypen är extra känslig mot blodsockersvängningar och med en protein och fettrik kost så håller man sitt blodsocker stabilt.

Proteintyper har ofta energiproblem, antingen slö och orkeslös eller hajpad. Vid höga intag av kolhydrater kan man känna sig trött, orolig och nervös. Vid hunger visar man upp en kort stubin och dåligt tålamod.

Protein dieten

Fördelningen protein/fett/kolhydrater bör vara ca 70-30  det viss säga 70 % proteiner och fett och 30 % kolhydrater med låg glykemiskt index. Proteintyper ska försöka hålla sig till den ration under dygnets alla måltider. De 30 % kolhydraterna ska vara stärkelse och glutenfria som t.ex. ovanjord grönsaker, det är viktigt att det är långsamma kolhydrater som tas upp i kroppen utan att blodsockernivåerna chockhöjs. Man mår även bra av att äta naturliga fetter och nötter.

Försök undvika

  • Var försiktig med kolhydrater som snabbt tas upp i blodet.  Det orsakar en stark insulinutsöndring som kan leda till ökad fettinlagring och lågt blodsocker. Över tid kan det göra en sjuk. Ex. på snabba kolhydrater är socker, spannmål, bröd, bananer och potatis.
  • Frukt åtminstone på tom mage. Vilket också orsakar blodsockerproblem
  • Alkohol, leder till blodsocker krasch
  • Kaffe stimulerar och stressar din kropp att gå på högvarv. Välj dina tillfällen!
  • Gluteninnehållande livsmedel

Kolhydratstyp

Den som är en kolhydratstyp har oftast en ganska liten aptit. Man äter oftast tre ganska små mål per dag. Mat är inget centralt i ens liv man tänker inte så mycket på mat och glömmer ibland bort att äta. De individer som är kolhydratstyper är klarar socker och sötsaker relativt bra. Vilket kan medföra att dem använder sötsaker och kaffe som energikickar under dagen. Det kan leda till blodsockerfall och på sikt diabetes typ 2.

Kolhydrats dieten

Fördelningen mellan kolhydrater och proteiner/fetter bör vara 60-40, det vill säga 60 % kolhydrater och 40 % proteiner och fetter. Man bör första hand välja kolhydrater med lågt glykemisk index det vill säga höjer blodsockernivåerna relativt långsamt. När det gäller proteinkällan mår man oftast bäst på lite magrare kött.

Försök undvika

  • Socker (men är inte lika känslig som protein- och blandtypen)
  • Alkohol (men kan göra vissa undantag, rödvin höjer blodsockret minst)
  • Var försiktig med kaffe, håll det till 1-2 koppar per dag.
  • Ät inte för mycket fet mat

 

Blandtypen

Blandtypen är en blandning mellan att vara en protein- och kolhydratstyp. Att vara en blandtyp kan vara att föredra, då man oftast mår bra på all typ av mat och sällan har viktproblem. Men det innebär också att du kan utveckla både protein- och kolhydratstypernas problem. Typiskt är att man inte har något större sug efter mat. Aptiten är normal, varken särskilt stark eller svag.

Bland dieten

Fördelningen kolhydrater och proteiner/fetter bör vara 50-50, det vill säga 50 % kolhydrater och 50 % proteiner och fetter.

Försök undvika

  • Socker (men är inte lika känslig som proteintypen)
  • Alkohol (men kan göra vissa undantag, rödvin höjer blodsockret minst)
  • Var försiktig med kaffe, håll det till 1 kopp per dag.
  • Gluteninnehållande livsmedel

 

 

Socker, insulin och blodsockersvängningar

Varför är socker farligt för hälsan?

Svaret är tämligen enkelt.

Människan har fyra olika hormoner som kan höja blodsockernivåerna (glukagon, tillväxthormon, kortisol och adrenalin) men bara ett hormon som kan sänka blodsockret nämligen insulin. De är ett tecken på att människan aldrig tidigare i sin utveckling har haft problem med för högt blodsocker utan snarare  ett för lågt. När man äter socker (snabba kolhydrater) så utsöndras insulin, som har till uppgift att transportera sockret in i cellerna där det kan användas som energi. Det leder först till att blodsockret blir mycket högt vi intaget av sockret med ganska snart sjunker blodsockret under normalnivå när insulinet haft sin verkan.

Om detta jojo-spel upprepas kontinuerligt så blir cellernas förmåga att känna av insulin sämre, vilket medför att mer och mer insulin pumpas ut i blodbanan fast med sämre verkningsgrad.  Man har då utvecklas insulinresistens.  Fortsätter intaget av socker under en längre tid blir tillslut bukspottskörteln som frisätter insulin utmattad och systemet brakar samman. Sockret blir kvar i blodet och man har utvecklat diabetes. Högt blodsocker är skadligt för blodkärlen som i sin tur leder till hjärt-kärlsjukdomar eller skador på organ som är känsliga för dålig blodförsörjning, till exempel njurarna.