Ergonomi

Har du dålig ergonomi och får ont i muskler och leder? Vi hjälper dig! boka tid här

Hur ser vi på ergonomi?

Människokroppen är gjord för att röra på sig. Nyckeln i att undvika arbetsskador handlar om först och främst om att sköta de andra bitarna som kost, träning och återhämtning, för att skapa en buffert och stärka upp muskler och leder samt öka dess funktionalitet och uthållighet.

Väldig många ergonomer arbetar efter att förändra hela arbetsplatsen och detta blir ofta en stor utgift för företaget. Vi menar att det inte behöver krävas så stora förändringar från arbetsgivaren sida men däremot kommer det att krävas betydligt mer av individen.

Nyckeln till en smärtfri arbetssituation handlar väldigt mycket om variation. När man tittar på statistiken så visar det att smärta från nacke och axlar framför allt hos kvinnor är det vanligaste orsaken till problem . Många gånger beror den typen av smärta på en allt för statisk arbetsposition och felaktig rekrytering av muskler. Oavsett om vi står eller sitter ner och arbetar så kommer armarna och händerna att arbeta framför kroppen, när den positionen bibehålls över längre tid så bildas mjölksyra. ”Kroppen som redskap” innebär inte att du ska undvika rörelser utan istället använda kroppen på rätt sätt, skapa dig själv en funktionell arbetssituation genom att planera dina arbetsuppgifter och rörelser under dagen. För att ta ett exempel i en kontorsmiljö så kan man ställa telefonen längre bort för att tvinga dig själv att resa dig upp för att svara i telefon. Lägg pärmar som du har användning för på nedersta hyllan så att du är tvungen att böja på benen för att hämta dina papper. Byt position ofta, lägg upp fötterna på bordet, ställ dig upp, sitt på en pilatesboll, byt hand med musen mm, det är egentligen bara din egen fantasi som sätter begränsningar. Kom ihåg att det är väldigt sällan som rörelser är problemet utan snarare bristen på rörelse och cirkulation i dina muskler. Se arbetsdagen som ett träningspass, att göra ett antal knäböj per dag för att hämta dina pärmar är omöjligt skadligt för kroppen. Däremot gäller det att ha kunskap av hur man utför rörelserna på rätt sätt för att undvika belastningsskador.  Ett annat sätt att få cirkulation i dina kontorsmuskler är att fästa ett gummiband i dörrhandtaget och ställa dig upp varje halvtimme för att göra 2-3 dragövningar så att du för armarna bakom kroppen som omväxling till den vardagliga arbetspositionen.

 

 

Datorergonomi

Många tjänstemän tillbringar mer än 40 timmar i veckan i sittande position framför en dator. Vad vi ska komma ihåg är att det finns ingen position som man klarar av att befinna sig i 8 timmar om dagen (i bästa fall…!) och det gäller vare sig om du står eller sitter. Att sitta är sällan bra. Trycket på diskarna kommer att vara stort, det är svårt att andas med magen och du har litet stöd från dina magmuskler. Försök att variera position så ofta som du kan.

Något som man kan utgå från som en grundregel är att datorskärmens övre kant ska vara i en rak linje med dina ögon, så att du tittar snett neråt på skärmen.  Bordet ska ge ett stöd för dina armar och inte vara för högt så att du kan slappna av i axlarna. Man ska ha en reglerbar stol. Sittvinkeln ska luta framåt i så kallad ”ryttarposition” och fötterna ska ha stöd i golvet.  Med dessa få hjälpmedel så är det möjligt att klara dagen utan smärta men då krävs det kanske att du lägger manken till själv för att förändra din vardag.

Då smärtorna hos tjänstemän ofta beror på för lite cirkulation i muskulaturen så kan orsaken hos arbetare istället bero på många tunga lyft i kombination med felaktig lyftteknik.  Då handlar det om att kunna avlasta kroppens muskler och leder genom att utföra lyften med rätt teknik

 

Lyftteknik

Vid ett felaktigt lyft så riskerar man att skada sig. Upprepade lyft med felaktig teknik kommer att leda till att belastningen på diskarna, framför allt i ländryggen ökar dramatiskt. När du böjer dig framåt så kommer den mjuka kärnan i disken att pressas bakåt. Beroende på hur tungt lyftet är samt eventuella sprickor i diskens lameller ökar risken för att framkalla ett diskbrock eller andra skador i disken. Desto längre ifrån kroppen som lyftet sker desto längre blir hävstången och det totala trycket på disken ökar ytterligare.

Vad ska du tänka på när du lyfter?

  • Stå med bra balans och bördan nära kroppen.
  • Böj knäna och håll ryggen rak (krumma inte).
  • Aktivera magen genom att suga in naveln mot ryggraden.
  • Låt benen göra lyftet.
  • Lyft och vrid aldrig samtidigt!

Ljus

Något som man ofta glömmer när man tittar på ergonomin på en arbetsplats är ljusförhållanden. Det är viktigt  att ha tillräckligt med belysning men samtidigt möjlighet att avskärma sig med hjälp av draperier för att undvika motljus och bländning. Annars kan det leda till att axlarna åker upp, spända muskler i ansiktet och i skallbasen vilket kan orsaka bland annat huvudvärk. Dagsljus är att föredra och krävs också för att kroppen ska producera D-vitamin. D-vitaminet kan ses som både ett vitamin eller en form av hormon. D-vitamin produceras i huden när den utsätts för ultraviolett ljus men vi kan även ta upp det via kosten.  På våra breddgrader är det svårare att bilda D-vitamin genom att mycket UVB strålning filtreras bort när solen står lågt och störst upptag har vi där av vid lunchtid. Samtidigt försvåras också bildningen av vitaminet med stigande ålder.  Dess betydelse för att undvika benskörhet är relativt allmänt känd i vår befolkning. På senare år har även nya forskningsrön kunnat visa på D-vitamin kan minska uppkomsten av flera vanliga cancerformer (bröst, tjocktarm, ändtarm, livmoder, äggstockar, prostata samt lymfom)

Idag finns även starkt samband mellan D-vitaminunderskott och diabetes typ 2, övervikt, högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Även visst samband med diabetes typ 1 har diskuterats. Även immunförsvaret förstärks med D-vitamin . Ta gärna en kortare promenad på lunchen samt att äta rätt typ av kost. D-vitamin återfinns i följande livsmedel:

Ål, sardin i olja , lax, makrill, sill, regnbåge, strömming, margarin, tonfisk,  äggula, kycklingkött med skinn, sej fryst ,smör.

Varför får vi ont?

Kroppen kräver rörelse och belastning för att fungera. Att inte använda sin kropp innebär inte att man sparar på resurserna till nästa gång man behöver dem. Ofta försöker vi göra det mer bekvämt för oss vilket innebär att vi blir mer stillasittande. I dagens samhälle kan vi ta oss igenom en hel arbetsdag utan att vara speciellt fysiskt aktiva. Tillskillnad från äldre generationer som levde av jord och skogsbruk så går vi mer mot fysisk inaktivitet än aktivitet. Om en belastning är hög eller låg avgörs av individens kapacitet och funktionsförmåga. Påfrestningar som sker vid enstaka tillfällen klarar vi ofta av bra men när det sker under lång tid utan vila skapar det ofta problem. Vissa typer av belastningar kan vara direkt skadliga även om det sker bara någon enstaka gång. Exempel på sådana situationer är när leder och ledbrosk belastas i sina ytterområden där hållfastheten och stabiliteten av muskler är sämre.  När den typen av rörelser kombineras med en viss arbetstyngd ökar risken för skada. Om man dessutom utsätts för stress så förstärks skaderisken ytterligare.

Hur stor risken för besvär är beror delvis på:

Psyko-social miljö:

  • Stress
  • Enformighet/variation
  • Arbetstider
  • Sociala variationer
  • Ansvar, inflytande
  • Trygghet

Teknisk miljö:

  • Arbetstyngd
  • Arbetsteknik
  • Ljus
  • Buller
  • Luft
  • Kemiska hälsorisker

Hur många är drabbade och var sitter problemen

Den vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär är smärta i kroppens muskler och leder, besvär  som uppkommer till följd av stress och psykiska påfrestningar kommer därefter. Utsätts man för fysisk belastning samtidigt som man arbetar under psykisk påfrestande förhållanden så uppstår en synergieffekt och risken för hälsoproblem fördubblas. Muskulär och mental stress förstärker alltså varandra, därför är risken för belastningssjukdomar som störst när ogynnsam ergonomi kombineras tillsammans med tidspress, höga krav, minskad arbetsfrihet, minskad trivsel på jobbet eller andra omständigheter som leder till ett ökat stressmoment.  Om dubbla påfrestningar upprepas över en längre tid utan tillräcklig tid för vila och återhämtning kan det innebära en stor hälsorisk för individen.

År 2005 hade 30 % av männen och 36 % av kvinnorna arbeten som innebar påfrestande arbetsställningar.  Detta innebär att cirka 1,5 miljoner kvinnor och män dagligen arbetar i ogynnsamma positioner.  Av dessa uppgav 360 000 personer att de hade upplevt besvär och smärta i kroppen på grund av detta. År 2009 angav ca 20% att de hade besvär till följd av arbetet. Av dessa var det endast 5,6 % som blev sjukskrivna. Detta innebär att väldigt många arbetare går omkring med smärtor dagligen utan att det syns i arbetsgivarens statistik över sjukfrånvaron. Det vanligaste problemområdet är smärta från hals och nacke hos kvinnor och generellt sett visar kvinnor på mer smärta från arbetet än vad män gör .  Arbetare uppvisar oftare än tjänstemän besvär till följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Besvären ökar med stigande ålder (>50 år). 13% av kvinnliga arbetare angav att de det senaste året hade upplevt besvär från axlar, armar och rygg.

Vi hjälper dig mer ergonomisk rådgivning och rätt typ av behandling, boka tid här